Vem vill ge 100 miljoner till din idé?

”Friend-raising before fundraising”. Alltså, för att få tag i villiga givare behöver ni först skapa goda relationer. Fundraising handlar om att bygga goda relationer idag, skapa goda relationer imorgon och få pengar i övermorgon. Det underströk Johan Wennström, VD på Brakeley, på en utbildning om Fundraising och Filantropi. Där förmedlades kunskap från deras fundraising-konsulter och vi fick även lära oss av erfarenheter från Karolinska institutets och Barncancerfondens framgångsrika kampanjer. Här tänkte jag dela med mig av några av de lärdomar jag tog med mig från kursen.

Brakeley har i många decennier stöttat organisationer, främst universitet och ideella insamlingsorganisationer, att bedriva insamling av stora och även mindre gåvor. De har identifierat fem framgångsfaktorer som är viktiga för att lyckas:

1. Programförklaring

Organisationen behöver ha en tydlig vision som visar vad den vill uppnå. Den behöver också vara tydliga med vad pengarna ska användas till och varför den behöver pengar just nu. Vad förändras egentligen av att ni får mer pengar? Hur blir världen bättre av det?

2. Ändamål

Vilket är ert viktiga, angelägna och unika ändamål? Vad är kopplingen till er vision? Vad är den specifika samhällsnyttan? Det är viktigt att detta kan kommuniceras på ett säljande sätt så att någon utifrån förstår. Det ska framgå varför de vill donera till er, inte bara varför ni vill ha pengar.

3. Möjliga givare

En stor del av arbetet med fundraising handlar om att analysera och identifiera möjliga givare. Medarbetarna på Brakeley menade att deras erfarenhet är att var tredje förfrågan leder till en gåva. Men då har de också lagt mycket tid på att analysera om det är rätt person, innan frågan ställs. Dels behöver de som tillfrågas överensstämma med organisationens investerar-/givarpolicy – vill föreningen till exempel ta emot pengar från ett företag som säljer vapen? Dels behöver det vara en person/organisation som har såväl den finansiella förmågan, ett starkt intresse för er fråga och en relation till er organisation. Av dessa tre avgörande faktorer så är det främst den sista som ni har möjlighet att skapa.

4. Externt ledarskap

Den fjärde mycket viktiga faktorn är att ni behöver få ihop en grupp människor som kan vara era ambassadörer. Det bör vara personer som har kontakter med möjliga givare och som helst även själva vill vara era givare. Här kan det vara bra att få till en bra blandning av folk. Kanske någon har kontakter i näringslivet, någon annan inom kultur och en tredje inom sport? Lite olika åldrar och ursprung inom ambassadörsgruppen kanske också kan bidra till att nå ut bredare.

5. Internt ledarskap

För att en fundraising-kampanj ska lyckas behöver den ha ledningens fulla stöd. Helst ska alla i er organisation ha god inblick i att de är en del av kampanjen. Harriet Wallberg var rektor på Karolinska institutet när deras kampanj “Breakthroughs for life” inbringade en miljard kronor. Hon berättade att hon under slutskedet av kampanjen lade upp emot en fjärdedel av sin arbetstid på möten med givare. De hade troligen inte velat ge bort 10-100 miljoner av sin förmögenhet om de inte fått träffa högsta chefen.

Enligt Brakeley så kostar professionell fundraising ofta omkring 10% av det insamlade beloppet. Även om “en krona ut - nio kronor in” är en mycket bra uppväxling, så behöver organisationen ha kapaciteten att ta risken om det går fel och göra den initiala investeringen.

Den här texten började med ett citat på engelska, så varför inte avsluta med ett? Det handlar återigen om vikten av relationsbygge och långsiktighet. “If you ask for money, you get advice. But if you ask for advice, you may get money”.

Skrivet av Ylva Lundkvist Fridh, VD Mikrofonden Sverige