Regeringens strategi för sociala företag - en missad chans?
Sverige har stått sig starkt genom åren inom entreprenörskap och innovation. Vi har byggt strukturer och system samt lagt resurser på långsiktiga satsningar för att säkra vår internationella konkurrenskraft. Både inom traditionell industri och tech. Nu är det dags att lyfta blicken och göra liknande satsningar för att arbeta med frågor som kriminalitet och social exkludering genom samhällsentreprenörskap.
Vad är då samhällsentreprenörskap? Det är företag och organisationer vars syfte är att stärka eller lösa ett specifikt samhällsproblem, och det gör man genom ett entreprenöriellt angreppssätt. Järvaskolan är ett exempel där ett nytt tillvägagångssätt och tro på unga resulterat i att 9 av 10 elever, från ett område med socioekonomiska utmaningar, lämnar högstadiet med gymnasiebehörighet vilket är bättre än riksgenomsnittet på 85%.
Ett annat exempel är Matmissionen-butikerna som alla får handla i, men som framför allt finns till för medlemmar. Det finns två priser på varorna som säljs – ordinarie pris och medlemspris – där medlemspriset ligger på en tredjedel eller mindre av vanligt butikspris. Personer med låg inkomst som har svårt att få pengarna att räcka till i vanliga livsmedelsbutiker kan ansöka om medlemskap och är du inte medlem handlar du till ordinarie butikspris och bidrar till mindre matsvinn och arbetsträning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Vi riskerar att gå miste om de investeringar som kommer finnas tillgängliga från EU. Det skulle vara en missad chans.
EU satsar på den sociala ekonomin
EU-kommissionen lanserade i december 2021 sin “Social Economy Action Plan”, en satsning som aldrig varit större och som nu ska börja implementeras. Den sociala ekonomin i Europa innefattar en mängd olika verksamheter såsom ideella föreningar, sociala företag, kooperativ, stiftelser, start-ups och aktiebolag med fokus på samhällsnytta framför finansiell vinstutdelning. Deras utredningar och rapporter visar att området är värt att investera i. Tyvärr går Sverige åt andra hållet och minskar sina ambitioner. Det gör att vi riskerar att gå miste om, eller inte till fullo utnyttja, de investeringar som kommer finnas tillgängliga från EU. Det skulle vara en missad chans.
2018 kom regeringens strategi för social innovation och företagande. Den inriktar sig på fem områden: behov och efterfrågan, rådgivningskompetens, finansiering, effektmätning samt kunskap och mötesplatser. Regeringen skriver i strategin att sektorn spelar en avgörande roll i att uppfylla Agenda 2030 men att det krävs specifika insatser, “…det behövs en palett av flera samordnade insatser som måste vara både långsiktiga och katalyserande kortsiktiga.” Men nu fyra år efter lanseringen av strategin undrar vi om regeringen har glömt bort den långsiktighet de själva värderade så högt?
Vi står självklart bakom att det satsas på en grön omställning, men det betyder inte att vi kan avsäga oss ansvaret av resterande Agenda 2030-mål.
Enbart grön omställning räcker inte
Inom samhällsentreprenörskap ingår företag som arbetar med grön omställning, till exempel inom solenergi, och där ser vi att steg tas från regeringens sida. Incitament skapas och pengar investeras (även om det inte är snabbt nog). Vi står självklart bakom att det satsas på en grön omställning, men det betyder inte att vi kan avsäga oss ansvaret av resterande Agenda 2030-mål. Social exkludering, kriminalitet, och jämlikhet är exempel på frågor som adresseras av Sveriges samhällsentreprenörer. Innovationskraften och möjligheterna framåt hos dessa entreprenörer är tydliga, så varför väljer man att inte lyfta in dem i framtida satsningar? Den gröna omställningen har visat att incitament och riktade satsningar behövs för att skapa förändring.
Vi som står bakom den här artikeln finns i hela Sverige, har 145 anställda mellan oss nationellt och har gemensam verksamhet i över 20 länder. Det betyder alltså att detta inte är en fråga enbart för en specifik region eller stad. Det är en fråga relevant för hela Sverige och vår internationella konkurrenskraft. Sverige är inte bäst i klassen och med de satsningar vi ser i vårt grannland Finland och andra länder riskerar vi att halka efter ytterligare.
Men än är det inte för sent. Vi i Samhällsentreprenörskap Sverige och de nio organisationer som grundat organisationen arbetar varje dag med att utveckla området samhällsentreprenörskap och vill lyfta tre punkter för regeringen att agera på:
Finansiera strategin för social innovation och sociala företag. Lagd strategi ligger, är det som kommuniceras utåt från Näringsdepartementet. Däremot finns det inte längre finansiering kopplad till den, och de myndigheter som arbetat mest med strategin de senaste åren, Tillväxtverket och Vinnova, har i sina organisationer avvecklat resurser som fanns dedikerade till social innovation och samhällsentreprenörskap. Hur kan en strategi som inte backas finansiellt eller ger tydliga uppdrag kunna ses som en levande strategi? Vill regeringen se resultat av strategin – investera då i den.
Nyttja EU:s satsning. Den 17:e februari möttes 23 ministrar från EU-länder för att diskutera den sociala ekonomin, vilket inkluderar samhällsentreprenörskap. Det är en prioriterad fråga för EU-kommissionen vilken har som ambition att tillföra över 2,5 miljarder Euro i kommande programperiod (2021-2027). Sverige var ett av fyra länder som inte hade en representant på plats. Varför regeringen inte ser detta som ett ypperligt tillfälle att få valuta för våra medlemspengar och bredda Sveriges arbete för social hållbarhet är för oss märkligt. Synkronisera därför EU:s satsning med våra svenska för att lyfta vår position inom området.
3. Anpassa strukturer för att nå Agenda 2030. Alltför ofta skapas det strategier som pratar om att bidra till att Agenda 2030-målen nås men som ändå fortsätter i samma fotspår. Om det inte har fungerat hittills, vad säger att det kommer fungera framöver? Ska vi lyckas nå målen behöver vi anpassa våra strukturer och system efter att nå målen, inte lägga målen ovanpå existerande strukturer. Till exempel genom att offentlig sektor upphandlar efter att nå resultat, inte genomförande av specifika aktiviteter. Vilket även regeringens egna nationella samordnare för Agenda 2030-målen, Gabriel Wikström, har identifierat (Dagens Samhälle, 2021).
Samhällsentreprenörskap är en kraft som kan förändra system, synsätt och skapa behövlig och positiv förändring. Men vi behöver ha med oss politiken och relevanta myndigheter i omställningen. Regeringen har själv identifierat det i sin strategi och myndigheter som Vinnova och Tillväxtverket säger detsamma i sina återrapporteringsdokument vilka beskriver resultatet av strategins första tre år. På pappret är vi alltså överens om att mer behöver göras för att förändring ska ske.
Nu är det dags att agera, annars är risken att det är en strategi som istället blir till en missad chans.
Skrivet av Samhällsentreprenörskap Sverige, genom:
Ashoka Nordic, Amanda Sundell, Nordic Director
Coompanion Västerbotten, Roger Filipsson, verksamhetsledare
Impact Invest, Ruth Brännvall, VD
Inkludera, Golnaz Hashemzadeh Bonde, grundare och VD & Anna Nelson, Strategic Change Manager
Linköpings universitet, Karin Ackerholm, Innovation Advisor
Mikrofonden, Ylva Lundkvist Fridh, VD
Reach for Change, Sofia Breitholtz, CEO
SE Forum, Tove Nordström, Executive Director
Sopact, Jan Abrahamsson