Svensk innovation har tunnelseende

Ymner samlar, klassificerar och tillgängliggör finansierings- samt projektdata över svensk forskning och innovation. Det låter kanske lite tråkigt. Det kanske t o m låter lite som något en myndighet skulle ta sig för. Det tyckte vi också innan vi förstod att det faktiskt inte finns någon i Sverige som systematiskt samlar in och bearbetar den här typen av data. Varken från offentligt eller privat håll.

Utifrån den insikten har vi byggt Ymners databas i fyra år. Om du besöker Ymner.com kommer du hitta aktuella utlysningar som du kan söka, men bakom kulisserna gömmer sig en portfölj av datadrivna tjänster för dem som faktiskt skapar utlysningarna. Därför samarbetar vi också idag med stora delar av det svenska ekosystemet utifrån de olika frågeställningar som man kan tänkas ha gentemot en pedagogisk realtidssammanställning av svensk forskning och innovation.

Även om det är intressant att kunna se hur olika forsknings- och innovationsområden finansieras över tid, vilka som fått pengarna, om forskning kommersialiserats eller hur trenderna ser ut så är det något annat som motiverar oss lite extra. Det är nämligen att skapa tjänster och funktionalitet som i sig blir en morot för finansiärer, som tidigare inte delade sin data, att faktiskt börja göra det. Det gäller både stiftelser och myndigheter.

Ju fler som delar med sig av sin data desto bättre underlag kan alla finansiärer få att tillgå när de planerar sina verksamheter framåt. Men också för att utvärdera sina insatser i relation till vad alla andra gör. Det är en kollektiv vinst som kommer ur ett individuellt behov. Även om det också är en stor kulturell förändring för organisationer som i grunden naturligtvis gör gott nog.

“Att dela sin data är en kollektiv vinst som kommer ur ett individuellt behov”.

För vissa kan inblick och översikt låta begränsande. Så vill vi absolut inte ha det. Vi tror inte på att överdigitalisera eller döma ut. Datadrivna insikter ska endast vara en del av en helhetsbedömning. När vi jobbar med vår data själva ser vi snarare nya friheter framträda. Det blir enkelt för en finansiär att finna likasinnade att t ex samfinansiera ett projekt med. Det blir också lättare att ge fortsättningsfinansiering till projekt man är intresserad av när man kan se vilket datum projektets nuvarande finansiering tar slut. Listan kan göras lång, men slutsatsen förblir den samma: ett datadrivet arbetssätt ger dig lite mer kött på benen för att ibland våga stänga gamla dörrar och glänta på nya.

Arbetet med Ymner har också lärt oss mycket om fördelarna med att förstå innovationslandskapet så tidigt som möjligt i ett projekt. Har det jag vill innovera inom redan gjorts? Av vem? Vilka var lärdomarna och resultaten? Kan de aktörerna ingå i en ny konstellation? Finns det andra som är intresserade av samma saker som jag? För alla slags innovatörer är dessa frågor intressanta och för offentliga organisationer som kommuner och regioner är dessa frågor av högsta relevans.

“Det kanske är den nyskapande ådran i ordet innovation som gör att vi sällan tittar bakåt?”

Det kanske är den nyskapande ådran i ordet innovation som gör att vi sällan tittar bakåt? Tillgänglig information om vilken innovation som försiggått eller tangerar min egen är viktig information i utformning av föreliggande projektbeskrivningar. Det kanske ibland finns en rädsla för att någon annan redan ska ha gjort det där man själv brinner för?

Oavsett anledningarna så ser vi tydligt att vårt svenska stödsystem är fragmenterat och framtungt. Individuella aktörer utformar sina verksamheter efter sina individuella analyser i ett system där identiska projekt ofta finansieras simultant, eller där trender och heta potatisar skapar slagsida åt det ena eller det andra hållet.

Visst ska vi har blicken fäst på horisonten, men vi bör också besöka maskinrummet då och då för att försäkra oss om att allt står rätt till.

Skrivet av Oscar P. Ridell, PhD, Hermes Holm och Erik Stern som driver Ymner