Sugen på en rapport? Här är 4 du inte visste du behövde

Mitt perspektiv på kunskap och bildning är att man aldrig kan få för mycket av den varan, särskilt inte när det bygger på erfarenhet och kunskap som ger spännande insikter och perspektiv som annars kan vara svårt att själv finna och lyckas formulera så här får den som känner sig manad chansen att ta del av fyra givande rapporter.

Trendrapport 2023, utgiven av Giva Sverige, har tagit hjälp av åtta skribenter som bidrar med olika perspektiv och inspiration till hur man genom att mobilisera människors engagemang och att samverka brett kan stärka civilsamhällets roll i samhället. Roligt är att bland skribenter märks bl a Ylva Lundkvist Fridh, VD för Mikrofonden Sverige samt Sofia Breitholtz, generalsekreterare för Reach for Change,  som båda två är delaktiga i Samhällsentreprenörskap Sverige.

Ylvas artikel har rubriken ”Kan vi skapa en social och inkluderande finansmarknad tillsammans?” och från hennes resonemang vill jag lyfta fram följande citat:

”Tyvärr visar flera studier att den tredje sektorns organisationer är mer finansiellt exkluderade än näringslivets, särskilt jämfört med aktiebolag. Till exempel visar en kartläggning från Europeiska kommissionen att Sverige, till skillnad från stora delar av Västeuropa, saknar en finansiell stödstruktur för start av sociala företag.”

Just denna brist en finansiell stödstruktur, är något som Samhällsentreprenörskap Sverige lyft fram ett antal gånger, som ”genomsyrar vår ” Framtidsagenda och som vi, Mikrofonden och Impact Invest ser som en oerhört kritisk punkt och som omgående behöver lösas. Om inte kommer Sverige gå miste om så många sociala innovationer som annars skulle komma samhället till nytta. 

I Sofias artikel Från CSR till hållbarhet till impact sätter hon fingret på något mycket viktigt:

”I begynnelsen av CSR sågs hållbarhetsstrategier ofta som ett välkommet add-on -något att visa upp för investerare och kunder, en stjärna i protokollet. Om vi spolar fram bandet kan vi se en utveckling där hållbarhetsstrategier gått från att vara “nice-to-have” till “need-to-have”. 

Ett resonemang jag tror företagarsverige håller med om och samtidigt visar Reach for Changes egna kartläggning av 50 storbolag  – alla med hållbarhetschefer – att endast 6 av dessa hållbarhetschefer sitter i bolagets ledningsgrupp. 

Får mig att tänka på uttrycket – Gör om, Gör rätt – och det nu!

En annan intressant rapport med Föreningen Norden som utgivare är, Nordperspektiv – Om människors delaktighet i samhällsutvecklingen. Det är en rapport med fokus på norra Norden och där ord som dialog, samverkan och delaktighet löper som en röd tråd. Rapporten bygger till stor del på initiativet Nordperspektiv där man har arbetet med:

 ”att identifiera människors perspektiv på frågeställningar och teman som är avgörande för att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030.” 

För att lyckas har Föreningen Norden landat i tre tydliga och konkreta rekommendationer för mellanfolkliga aktörer. 

1.      Minska avståndet mellan olika grupper och intressen i samhället. 

2.      Utveckla nya samarbetsstrukturer.

3.      Ta fram nya arbetssätt för människors involvering. 

Med rapporten Kommuners samverkan med sociala företag, avslutar SKR ett projekt som pågick under två år och som inkluderade tolv kommuner och där projektets huvudsakliga bidrag har varit att fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte. 

Lyfter fram ett citat som jag tycker pekar på en av kommunernas största utmaningar.

”Det utan tvekan allra viktigaste är att projektet skapat en mycket större medvetenhet bland många i kommunen om möjligheterna med en miljö där sociala företag kan bildas, utvecklas och må bra. Både bland medarbetare på olika nivåer men också hos alla de externa aktörer vi haft kontakt med. Den kunskapen behöver nu förvaltas i goda strukturer som vi inte lyckats skapa än. Vi fortsätter försöka.” 

Det är en viktig insikt som lyfts fram men det fina är att i just denna utmaning finns lösningen inom räckhåll och det är att kontakta t.ex. Samhällsentreprenörskap Sverige och ta hjälp av oss med att bygga dessa struktur. 

Slutligen vill jag lyfta fram Koden som jag blev medveten om först under föregående år då jag medverkande i Partsgemensamt forum för dialog (PGF) som NOD (Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället) håller i. 

Koden är en 29-sidig skrift som jag kan rekommendera för alla som på något sätt samverkar tvärsektoriellt. 

”Det grundläggande syftet med koden är att bidra till att skapa en bra miljö för idéburna organisationer i Europarådets medlemsländer och i Belarus när det gäller deltagande i den politiska beslutsprocessen. Detta görs genom att definiera ett antal principer, riktlinjer, verktyg och mekanismer för medborgares deltagande i det politiska beslutsfattandet. Avsikten är att koden ska kunna tillämpas på lokal, regional och nationell nivå. Den bygger på erfarenheter från idéburna organisationer i hela Europa som delat med sig av sina exempel och metoder för samverkan med myndigheter. Ett annat syfte med koden är att den ska vara ett betydelsefullt och effektivt verktyg för idéburna organisationer från lokal till internationell nivå i deras dialog med parlament, regeringar och myndigheter. Den syftar till att bli ett interaktivt verktyg av handlingsorienterad karaktär, och är därför användbar för idéburna organisationer och myndigheter i hela Europa. För att underlätta tillämpningen av denna kod kommer det också att finnas en matris med lyckade och mindre lyckade praktiska exempel.”

Och eftersom mitt perspektiv på kunskap och bildning som sagt är att man aldrig kan få för mycket av den varan så ta gärna del av ytterligare rapporter, studier och verktyg i Kunskapsbanken. Det är kanske där du hittar det du söker?

Skrivet av:

Jan Abrahamsson, utvecklingsstrateg Sopact, och en av författarna i antologin Tålamod, mod, perspektiv & stuprör som även den återfinns i Kunskapsbanken