Nya former av samverkan

Under 2020 publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en handbok om samverkan med sociala företag. Handboken heter Ny väg till innovativa välfärdslösningar och bottnar i den första svenska regeringsstrategin för sociala företag och sociala innovationer. Eftersom många svenska kommuner och regioner saknar erfarenheter av att samverka med sociala företag syftar handboken till att ge praktisk vägledning för hur sådan samverkan kan utvecklas, allt från hur frågorna kan organiseras inom den egna verksamheten till hur dialog med sociala företag och konkreta upphandlingar kan genomföras.

Innan regeringen presenterade sin strategi om sociala företag och sociala innovationer 2018 var det huvudsakligen en typ av sociala företag vi diskuterade i Sverige – de arbetsintegrerande sociala företagen. Tillväxtverket svarade för en särskild hemsida med förklarande texter och definitioner samt ett register över landets arbetsintegrerande sociala företag. Hit kunde man vända sig för information om hur företagen fungerade. De vanligaste samverkansformerna mellan offentlig sektor och sociala företag handlade främst om att köpa arbetsträningsplatser.

I samband med 2018 års regeringsstrategi vidgades definitionen av sociala företag i Sverige. Nu skulle sociala företag inkludera alla sådana näringsverksamheter, både i privat sektor och i civilsamhället, som ville hantera någon form av samhällsutmaning, värdera sina resultat i relation till denna samhällsutmaning samt återinvestera eventuellt överskott. Enligt strategin kunde sociala företag nu givetvis vara arbetsintegrerande, men de kunde också hantera vilken annan samhällsutmaning som helst. Så om de sociala företagen tidigare – ur ett kommunalt perspektiv – kanske främst hade varit en arbetsmarknadsfråga blev de nu tänkbara leverantörer av helt nya och helt andra typer av välfärdslösningar. De sociala företagen skulle kunna erbjuda kommuner och regioner en bred samverkan och bli föremål för helt andra typer av upphandlingar. Men det märktes en osäkerhet bland kommuner och regioner om hur den här samverkan skulle kunna utvecklas.

Åsa Bengtsson, projektledare SKR, kommenterar:

”När vi skrev handboken fanns det flera exempel på samverkan mellan offentlig sektor och arbetsintegrerande sociala företag. Däremot var det svårare att hitta exempel på kommuners och regioners samverkan med sociala företag i den något vidare definitionen.”

Sverige saknar lagstiftning om socialt företagande. Sociala företag kan ha vilken associationsform som helst. Det betyder att det heller inte finns ett enhetligt register över sociala företag. I handboken konstateras därför att kommuner och regioner ofta saknar kunskap om vilka de sociala företagen är. Lika tydligt är det att många verksamheter som skulle kunna beskrivas som sociala företag heller inte har kunskap om att de i praktiken är att betrakta som sociala företag. Det här gäller i synnerhet de sociala företag som har sina rötter i civilsamhället.

Att samverka med sociala företag handlar inte bara om att identifiera nya leverantörer av samhällsnyttiga tjänster. Det ställer också nya krav på samarbete inom den egna kommun- eller regionorganisationen. Ska sociala företag betraktas som en näringslivsfråga, en arbetsmarknadsfråga eller en fråga för omsorgsförvaltningen? Eller ska vi betrakta sociala företag som en ”hängrännefråga”? Oavsett hur frågorna tolkas ställer det ofta inarbetade arbetssätt och rutiner på ända. För att utveckla en samverkan med sociala företag är det helt nödvändigt att offentlig sektor utvecklar en mer sektorsövergripande ansats.

Handboken pekar på att civilsamhället får en allt större roll som samverkanspartner åt offentlig sektor. Vid sidan av att köpa tjänster från ”traditionella” aktörer, såsom vinstdrivande företag behöver kommuner och regioner utveckla sin relation med civilsamhället. För många kommuner kräver en sådan samverkan helt nya former av samarbeten som i många fall tidigare inte har prövats

”När vi nu använder handboken som en praktisk guidebok i SKRs nationella utvecklingsnätverk för kommuner så ser vi att det finns ett stort behov av att kommunerna måste utmana sig själva och våga pröva nya sätt att arbeta. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna hantera samhällsutmaningarna på nya sätt”, säger Åsa Bengtsson, projektledare SKR.

Skrivet av Anders Bro, författare till Ny väg till innovativa välfärdslösningar och sakkunnig inom SKR om socialt företagande