Hur många overshirts behöver man egentligen?
Förra veckan träffade jag min son, och han frågade om min overshirt var ny. Nej, svarade jag, den hängt med ett tag nu. Det fick mig att fundera - är det så att vi inte ses tillräckligt ofta? Nej, vi ses ju ofta. Är han då inte uppmärksam? Jo, det är han verkligen. Så, vad handlar det om?
Kanske beror det på att jag har fler liknande plagg i garderoben än jag egentligen behöver. I samma veva publicerade Naturskyddsföreningen en debattartikel i DN med rubriken: ”Svenskar bör endast köpa fem nya plagg om året” och släppte rapporten ”Monstret i garderoben”. Två ganska tydliga påminnelser om att textilindustrin är en av de största klimatbovarna – något vi nog alla vet vid det här laget, men ibland kan behöva en påminnelse om.
Modeindustrin står för runt 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationell flyg- och sjöfart tillsammans.
Så hur illa är det egentligen? En snabb googling och lite hjälp från ChatGPT gav mig några ganska nedslående siffror. Modeindustrin står för runt 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationell flyg- och sjöfart tillsammans. Och för att tillverka en bomullst-shirt krävs det 2 700 liter vatten, ungefär lika mycket som en person dricker på 2,5 år. Jeans är ännu värre – upp till 6 200 liter vatten per par. Samtidigt saknar 2,2 miljarder människor i världen tillgång till rent vatten. Lägg till att vi producerar 5 miljarder jeans varje år.
Dessutom består en majoritet av våra kläder av syntetiska fibrer som polyester, som inte bryts ner på naturlig väg. Det kan ta upp till 200 år för ett plagg i polyester att brytas ner. Varje gång syntetiska kläder tvättas, frigörs mikrofibrer och globalt sett beräknas 35% av mikroplatserna i haven komma från syntetiska textilier.
Återvinning då? Inte särskilt hoppfullt det heller. Cirka 87 procent av världens textilavfall bränns eller hamnar på soptippar, många av dem utanför Europa.
Det tillverkas upp till 100 miljarder plagg varje år, och minst hälften av kläderna i våra garderober används inte ens.
Men trots Parisavtalet har klädproduktionen ökat med 400 procent de senaste 20 åren. Det tillverkas upp till 100 miljarder plagg varje år, och minst hälften av kläderna i våra garderober används inte ens. Med andra ord har vi tillräckligt med kläder för att klä sex generationer framåt så man kan ju fråga sig vad som egentligen görs för att tackla modeindustrins klimatpåverkan. Är det någon som vet och som kan ge goda exempel?
Det är en komplex fråga med många aktörer, men system finns till för att förändras, eller hur? Är ord som “omställning”, “transformation” och “innovation” bara tomma fraser i PowePoint-presentationer, eller ser vi faktiskt handling?
Jag undrar vad exempelvis Impact Innovation, Sveriges stora satsning för 2030-talet, gör för att driva förändring? Vad gör de stora aktörerna som H&M? Vi känner till förebilder som Houdini och Icebug, men är deras arbete tillräckligt omfattande för att påverka branschen i stort? Hur engageras entreprenörer och mindre modeskapare i frågor som produktion, återvinning och cirkularitet?
Det är lätt att känna sig lite uppgiven, men förändring måste ju vara möjlig.
Den 28 september startar Naturskyddsföreningens kampanj "Max 5” som uppmanar oss att bara köpa fem nya plagg per år. Jag har bestämt mig för att följa rekommendationen och mina fem plagg (då jag även tänker att jag räknar in skor) under de kommande 12 månaderna blir: ett par vandringskängor, sneakers, träningsskor, cargobyxor och ett regnställ. Hur ser din lista ut?
Så, tillbaka till overshirts. Hur många hittade jag i min garderob? Tolv stycken, varav jag använder fyra regelbundet. Alla ser dessutom likadana ut – dova färger och utanpåfickor så dags för mig att tänk om och tänka mer hållbart framöver.
Vad tycker du? Hur ser din garderob ut, och vad kan vi göra för att förändra våra köpbeteenden? Hur kan vi driva förändring?
Hör gärna av dig, jag vill diskutera mer!
Skrivet av Jan Abrahamsson, strateg på Sopact